Pensionärspoäng

Dagen när snöstormen vinade kring knutarna - fast det var inte alls så farligt stormigt här just - var vi ut och knallade i snön. Bara för att. S fick agera draghjälp ibland för jag kände mig som en gammal skröpplig pensionär där jag kom flåsande. Efter promenaden låg jag i sängen och funderade på alla poäng jag skulle dra in i ett pensionärstest. Om det finns såna. Ett och annat poäng skulle jag antagligen få för:

- Dålig kondition. Orkar mycket lite innan jag flämtar fram som ett ånglokomotiv och hasar fötterna efter mig.
- Diverse olika krämpor som dyker upp och ställer till det.
- Klockan åtta en vanlig kväll känns helt okej att krypa ner i sängen. Att vakna tidigt, tidigt däremot är helt enligt reglerna.
- Stödstrumpor drar jag på mig bara jag kommer ihåg. Och tycker de är finfina också
- Har minnesluckor och allmänt taskigt minne.
- Har aldrig haft så många pillerburkar förr i mitt liv (och de är bara fyra stycken...) så har svårt att minnas vilka jag tagit dagsdosen ur och vilka inte. En dosett skulle sitta fint :)

Efter en färd ner till stan drabbades jag också av en sorts "fönstertittarsjuka" - blev andfådd och fick ont av allt gående så behövde stanna och vila vid skyltfönster och låtsas vara jätteintresserad av grejer som vita sidenskor med tygros på, ekologiska kalsonger, en prydnadscykel och ett gammalt kaffekoppsfat.

Trots krämpor som gör att man skulle tycka att det inte går att glömma att jag är gravid har det hänt att jag stått och kikat ner på min mage och tänkt att "ojdå, vad stor mage jag har idag. Undras varför då?". Men så har jag ju som sagt minnesluckor och allmänt taskigt minne. :)

Hemmatortyr eller hemmabehandling?

S har länge suktat efter en spikmatta eftersom de lär vara fantastiska mot onda ryggmuskler. Men redan namnet avskräcker ju. Och sen är de rätt så dyra med.

Men så gjorde han slag i saken och beställde en. Och den har faktiskt varit i flitig användning ända sedan den anlände hem till oss. Han ligger och mobbar sin rygg rätt så våldsamt på den titt som tätt. Men det verkar ge effekt också, han har inte klagat på ont i axlar eller rygg sen dess. Vilket är skönt för oss båda. ;)

Fast man ser ut som ett litet piggsvin efter att man legat på spikmattan, hela ryggen är rödprickig och full med gropar. Men det är väl det som ger effekt.

Jag har också prövat den, men jag kräver mer stoppning mellan "spikarna" och min hud än S gör. Och så fort jag lägger mig ner simmar bebis upp till ytan och börjar buckla runt. Tror väl jag ska sticka hål på den. :) Så jag har inte iddats prova så mycket för vet inte om det är ett tecken på att den tycker om spikmattetortyr eller inte. Tror ju den inte tycker om det eftersom den genast kommer uppbubblande då det kommer en pigg i ryggen...

Sockerbelastning

Då var jag en erfarenhet rikare, för nu har jag upplevt hur en sockerbelastning kan kännas. Eftersom min farmor var diabetiker blev jag lagad på sockerbelastning för att kontrollera att jag inte har dragit på mig någon graviditetsdiabetes.

Och jag säger då det, fyvilkenpärs! Att slurpa i sig sockerlösningen gick väl fint. Fast den smakade mer som beskt läskeblask än cola som jag fått höra att den skulle göra. Kan hända finns det olika på olika orter, det vet jag inte. Men den här var äcklig. Men ska den ner så ska den, bara att slurpa dit. Men sen...blev visad till en brits med en rondskål bredvid mig. Man får inte spy, då måste provet göras om, men jag var så klen och mådde så pyton så jag hamna att ligga ner nästan hela tiden. Första timmen visste jag knappt att for iväg för jag mådde så dåligt. Andra timmen försökte jag sitta upp emellanåt men jag bara skakade och väggen flöt omkring framför ögonen. Jag som skulle bli så pigg och glad av sockerblasket att jag planerat skriva brev, brodera en duk och läsa bok medan jag väntade. Pytt heller!

Men någon grav. diabetes har jag inte! Värdena var riktigt fina, så det var urskönt. Ett värde var precis på gränsen men jag klarade mig. Och de andra var super fina, tom mycket lägre än jag väntat mig. Jag visste väl det - det är glass, godis och bullar jag behöver! Annars sjunker mitt blodsocker för lågt och jag blir klen och svag.

Nedräkningens slutspurt

Jag är nu inne på slutspurten av min jobbprestation för ett långt tag framåt. Jag ska få semester!! Och efter den tar mammaledigheten vid. Jag kan knappt fatta hur ljuvligt skönt det ska bli att få ha semester och vila sig.

Jag hade tagit ut all min semester på sommaren så jag räknade inte med att ha många dagar kvar att få ut efter nyår inte. Men oj, så fel jag hade! Efter lite beräkningar och funderingar kom semesterräknaren fram till att jag ska ta ut över 30 dagars semester! Vilket passar förträffligt eftersom jag annars skulle ligga hemma med sjukledigt ifall jag skulle välja att ta ut semestern i pengar och försöka jobba istället. Och det känns inte som ett lockande alternativ.

Så allt som allt har jag tre, TRE jobbdagar kvar att ta mig igenom. Och det ska nog gå, det har jag bestämt. Bebis tycker mycket illa om när jag är på jobb och min kropp med. Och arbetskamraterna har länge redan tyckt att jag ska ta sjukledigt och inte jobba, eftersom de ser hur dåligt det går för mig. Hmm, inte alla som har jobbkamrater som försöker övertala en om att INTE komma på jobb utan ta sjukledigt i flera veckor... Men efter att jag fick veta när jag skulle bli ledig så har jag velat försöka klara mig den tiden ut. Och SNART har jag gjort det också! Jubel!

Trött

Mer sjukledigt blev det efter två veckors jobb. Kämpade tappert tills det inte gick för spyendet, huggena i magen och den förlamande dödströttheten som började drabba bebis med. Så nu ska jag ligga hemma och låta bebis växa ordentligt och låta kroppen vila. Så ska det nog gå ett tag igen sen. Men det känns inte så kul att höra att det här kan fortsätta hela tiden ut, och i sådana fall är det bara komma tillbaks och få mer ledigt så fort det behövs. Underbara Finland som ger en ledigt när man bara måste ha, men ack, så ledsen jag blir av att behöva det...

Lustiga fd grannar

Vi har roliga grannar också, inte bara märkliga. :) En kväll upptäckte vi en ambulans utanför dörren. Det visade sig att ambulansen var en sjuktransportsambulans som agerade flyttbil! Av allt man kan flytta möbler och grejs i hör väl ändå en ambulans till det mer ovanliga valet.
För att komma på en sån idé behöver man nog vara lite lustig. Synd bara att de lustiga grannarna flyttat nu då. :)

En riktig måndag

Jag är på gång igen och försöker jobba. Det går inte så jättebra men jag kämpar på och vill gärna försöka jobba ändå. Men idag var en riktigt besvärlig dag på många vis. Det började med att jag blev försenad, fick svänga tillbaks efter mina kvarglömda regnkläder och sen inte hittade centraldammsugarens uttag när jag kom fram (blev oerhört frustrerad och arg när jag inte hittade uttagshålet på dammbyttan i städskåpet. Var var det? Det bara måste ju finnas! Jag hade ju använt dammsugaren förut så det måste gå, ju. Tog läänge innan jag kom på att det ju var en centraldammsugare - och att såna har uttag i väggarna...). När det var dags för att gå och gymppa var jag redan helt slut. I samma veva lyckades ett barn undgå min hopsamlingsmetod ( vi kan kalla det det. Låter bättre så...) Ojdå. Drog snabbt på mig skoskydd och gick in för att leta rätt på barnet som jag återfann lyckligt lekande i en annan barngrupp. Så var det löst! Vi knallade iväg mot gymppasalen och jag upptäcker efter ett tag att det prasslar så skojigt när jag går. Nämen, det är de blå skoskyddspåsarna jag glömt ta av mig... Sen hann jag också gå rakt in i en vägg samt en motorcykel (var liksom för trött för att fatta att den ena halvan av kroppen hörde ihop med den andra halvan) , tro att ett barn från ett helt annat dagis var ett av mina barn och skälla lite på han då han klättrade i klädställningen. Det tyckte min kollega var kul.
När jag kom hem lade jag mig direkt för att sova. Men då visade bebisen ett av sina nya trix. Den kan kittlas! Sånt ska bebisar inte kunna göra - de ska ju sparka, boxas och buckla runt. Inte kittlas. Fast det kan vår bebis. Och så pass bra att jag var tvungen att klia tillbaks, fast det hjälpte ju inte mycket när jag var på fel sida av magen.

Vådan av att bo i höghus

Om grannarna börjar spela afrikansk trumma klockan halv fyra på natten blir jag sur. Det gjorde de inatt, följt av en stunds spelande på bas. Grr! Hur ska man kunna sova då? Hann mentalt författa två alternativ till sura lappar att sätta på ytterdörren innan de slutade med sina musikaliska experiment och lade i en cd istället. Märkliga människor. Det är ju fint de är musikaliska, men de behöver inte dela med sig av det mitt i natten. Nej.

Vi har ju lite skumma grannar plus att de är finskspråkiga så inte vågar jag ju traska dit och skälla på dom klockan 03:30. Inte 04:30 eller 05:00 heller. Men en sur lapp vågar jag mig på. Tror jag. Bara jag skulle veta att jag stavt allt rätt. Fast det är ju inte poängen + att de kan få tro att jag är så trött efter natten att jag inte ser mina egna uppenbara stavfel. :)

Ny köttätande blomma

Efter att vår första köttande växt dog (pga av att vi glömde vattna den tillräckligt ofta) skaffade vi en ny hungrig varelse. Den hade coola "munnar" med "huggtänder" i, som skulle mosa flugorna när de intet ont anande flög in i blommans "mun". Tyvärr gick den svältdöden till mötes då det för det första inte fanns mat, i proteinform, åt den och för det andra, och troligen viktigaste, inte tillräckligt ofta kom mat i vätskeform.

Men nu har vi tagit nya tag och försöker med en ny sort. Den här blomman är riktigt söt med fina lila blommor och kletiga blad på vilka blomflugorna fastnar och dör. Ha! Och hittills har den mått prima och blommat så vackert. Vi har ställt den längst fram på vårt blombord så vi ska komma ihåg att vattna den flitigt (de andra bodde längst bak...absolut den troligaste orsaken till att vi glömde bort dom!).

Julen varar fram till hösten!

Att S gillar att testa nya matgrejer tycker jag är så bra så! För ett tag sedan fick han för sig att koka marmelad på gula plommon, så då gjorde han bara det då. Och gott blev det. Och nu fick han för sig att han skulle baka jultårtor, så då bara gjorde han det då. Har man jultårtsdeg i frysen och hemkokt plommonmarmelad i kylen, så... :)
Liite märkligt var det att äta jultårtor i september men det var SÅ gott.

Lite positivare inlägg

Jag kan faktiskt vara mer uppåt än vad det verkat i de senaste inläggen. Men det tar verkligen på humöret att må dåligt, det gör det.

Men idag lyser solen och det är så fint höstväder. Det är trevligt, man blir på så mycket bättre humör när man trivs med vädret där ute! Ska ta upp balkongdörren och släppa in höstluften.

Igår hade vi besök av syster med familj och det var så roligt! Det var alldeles för länge sedan jag sett dem. Nu fick vi också inventerat dvd-hyllan och undersökt det ena och andra av deras åtta månaders grabb. Han är så söt! De hade också med lite grejer från mamma och pappa. Fick ett söt tepåsfat, pärlor och böcker bla. en historiebok från min hemby. Har alltid gillat historia så den blir säkert intressant att läsa.

Och idag kom det ett så skojigt brev med kort och bebisbok av Linda, med posten. Tack så mycket för det. Det blev jag glad av.

Sjukledig. Ännu.

Nu har jag blivit sjukskriven ännu längre. Jag hade ju en plan om att ha blivit frisk och pigg tills i måndags. Då skulle jag fara på jobb igen. Utopi. Det visade sig istället att jag börjat bli uttorkad av allt spyende så nu har jag vätskelista och måste klara av att få i mig över 2 liter vätska per dag. Det är inte det lättaste när magen bara känner för att spy ut allt om det blir för mycket i den. Det är också svårare att äta när det bara skvimpar runt hallonsoppa och vatten i magsäcken. Men jag kämpar tappert vidare. För jag har till min glädje märkt att svimningsanfallen har minskat rejält sedan kroppen fick mer vätska. Nu händer det bara en sex-sju gånger om dagen att världen försvinner i ett mörkt dis och kroppen känns skum. Har aldrig svimmat på riktigt ännu men det är ändå obehagligt.
Fast nu ska jag ju vara hemma ett tag igen och sluta spy och må illa, samla krafter och börja gå upp i vikt.

Aargh, ibland blir man less

Idag är jag lite nere. Ligger hemma och mår så illa och är så matt. Vilket inte är någon överraskande nyhet längre, men ändå. Har varit sjukskriven mer än två veckor för eländet redan, hade bara en liten paus när jag försökte jobba men det gick inte. Så nu ligger jag hemma och mår dåligt igen.
Det klassiska är ju att man ska äta ofta annars mår man illa. Och då kan man spy om man har otur. Men se - när man mår riktigt pest spyr man IFALL man stoppar något i munnen. Då har jag varit glad om jag fått behålla nåt glas vatten eller hallonsoppa. Vilket gjort att jag bara gått ner i vikt.

Men en del mer uppmuntrande sidor finns det ju: ibland hjälper det att äta. Det är uppmuntrande. Nu kan jag också äta mat igen. Miniportioner och gärna helst mat som smakar typ...ingenting, men ändå! Jag har fått en helt annan förståelse för andra personer som bara spyr när de är gravida. Och så får man ju tvättat både det ena och det andra som råkar komma i ens väg... Sen har jag en sådan fantastisk karl också som tagit på sig att göra det förhatliga jobbet att laga mat, diska och föra ut sopor. Tack,tack för det!

Och idag har de faktiskt klippt gräset utanför vårt sovrumsfönster så nu luktar det gott. Som sommar och det tycker jag om.

Ny medlem i familjeföretaget

Vi bestämde oss för att utöka vårt familjeföretag med en ny medlem, så efter lite rekrytering har vi nu funnit den vi ska ha. Eller det tror vi, svårt att veta förrän personen är färdigt utbildad och utexaminerad. Och det beräknas vara klart i slutet av februari, så då får vi se.

Tänkte dela med mig av en filmsnutt på en hund, en katt och en råtta som är bästa polare!

Domkyrkan blommar

Den här veckan blommar hela domkyrkans ingång av tio tusen gerberor. Det är tydligen ett konstverk som skall få stå kvar hela veckan, så nästa söndag får man gå och hämta sig en kyrkblomma om man vill.
Vi var och tittade på när blommorna placerades ut. Det var riktigt vackert med så enorma mängder blommor i olika färger. De placerades så det fanns gångar att gå upp och ned för på trappan och små vägar med bänkar genom blomhavet.
Den som har möjlighet att gå och titta rekommenderas att göra det, för det är riktigt fint.

Äkta finsk ekorre

I helgen var vi ut på en skogspromenad i Åboskogen. Där träffade vi två coola ekorrar som kom skuttande bland liljekonvaljerna. De var lätt miljöförstörda för de fortsatte sitt skuttande, fast runt omkring oss istället. Och när vi gick iväg kom de studsande efter oss på stigen. De var så söta och tiggde uppenbarligen något att äta, så vi prövade att bjuda dem på det enda gnagarvänliga födan vi hade med- salmiakkex. Ekorrarna var helt förtjusta och ville bara ha mer kexbitar!
Det är äkta finländska ekorrar det som äter (och gillar) samiakkex. :)

Min nya släkt

Ojoj. Idag damp det ner ett brev adresserat till mig "...ja Jorma". Intressant. Lite knepig adress bodde jag och min nya man på också, men posten är skicklig - de hittade oss ändå.
Det visade sig att brevet innehöll en inbjudan till Huhtamäkis släktträff nån gång i framtiden. Denna släkt är jag tydligen med i. Det visste jag inte. Fast troligast är väl att det är min nya man Jorma som härstammar från Huhtämäkis stamfader.
Det tog ett tag innan jag fattade vad det rörde sig om. För jag var rätt förvirrad av adresslappen och sedan av att hela inbjudan var skriven på finska.
Men en kul grej är ju att Jorma tagit mitt efternamn när vi (mot mitt vetande) gift oss. :)

Birkas fantastiska knep!

Idag kom en ny Birka tidning med nya fantastiska knep. En av höjdarna var att man kunde tillverka en billig valborgshatt åt sig med att blåsa upp långa ballonger innuti färgade strumpbyxor. Sen är det bara att knyta strumpbyxorna kring huvudet efter egen smak.

Men så synd valborg har varit och farit detta år-då kan man ju inte pröva detta tips...eller hur det nu var. Roligt och "traditionellt" Birka knep i alla fall!

Kaksmetsglass

Min syster påstod att Tofu Lines Gold vaniljglass skulle smaka kaksmet istället för vanilj, vilket jag ju absolut måste testa om stämde. Och ja-den hade faktiskt en smak av kaksmet. Men med en något konstig bismak, ungefär som köpt deg. Åtminstone var det inte vanilj. Så sådär jättegod var den väl inte men däremot annorlunda, vilket är kul. Och helt laktosfri! Tror det var den smetigare delen av glassen som var kakdegssmakande och resten smakade...tja, någonting annat. Vet inte riktigt vad. Tofuglass antagligen. Intressant iallafall!

En lögn var det allt!

Det här med att tala sanning är inte alltid så lätt, speciellt inte om man inte ens vet vad det är att ljuga riktigt... men då kan man alltid ta till det tillförlitliga knepet som en lillkille på jobbet lärde ut:

En lillkille åt en annan pojke: "Nu kommer din mamma! Hahaha."
Den andra pojken: "Det gjorde hon ju inte alls. Du LJUGER!"
Lillkillen: "Det gjorde jag inte alls!
Andra pojken: "Joho! Du sa att min mamma kommer men det gjorde hon inte!"
Lillkillen: "Men jag sa`hahaha´efter och då är det inte att ljuga! Att ljuga är att till exempel säga att `jag har en snygg mamma´. Det är att ljuga. Och så säger man efter en stund `men det har jag int alls´!"

Ridå. Så då visste man det. Om man säger ´hahaha´efter en lögn så är det inte mera en lögn. Däremot är det en lögn att säga att man har en snygg mamma.

Alkoholiserade kossor?

Hittade en annons i tidningen om Kobe kött som kostade nästan 140 €/kg och blev såklart nyfiken på vad det var som var så speciellt med detta dyra kött. Efter lite googlande fick jag veta att det kommer från Japanska kor som ges öl och daglig massage för att få ett mört och fint kött. Köttet lär vara en riktig delikates och även engelska bönder har försökt sig på att föda upp Kobe-kossor. En av dem berättade att hon inte tror kossorna är alkoholiserade, för de har också vatten att välja på men de föredrar ändå ölen framom vattnet.
Kanske man kan skippa rödvinsåsen till biffen om man använder detta kött, alkoholsmaken kanske sitter i?

Recept på Simons special vändagstårta

Han har komponerat det helt på egen hand. En duktig kakmästare.

Ingredienser:
300g marshmallows (t.ex. Haribo)
500g pudersocker
2 dl vispgrädde
100 vitchoklad
en burk jordgubbar
4 ägg
1 1/2 dl socker
1 1/2 dl vetemjöl
1 tsk bakpulver


Marshmallowpålägget och vitchokladmoussen ska lämpligtvis förberedas redan kvällen före, kakbottnen kan man också göra om man så vill men det är inte nödvändigt.

Chokladmousse grejen är enklast så vi börjar med den: Häll grädden i en kastrull (en plastskål gör sej inge vidare på spisen) och koka upp, sätt i chokladbitarna och rör om tills dom smält. Sen är det bara att låta svalna, sätt i kylen i väntan på nästa dag.

Marshmallowpålägget heter tydligen marshmallow fondant på utrikiska för den som är intresserad att lära sej mera om detta ämne. Nåväl, det behövs inga större kunskaper för att vrida ihop en sån. Man gör enligt följande. Man smörjer en skål med olja (varför blir snart uppenbart), häller i 300g marshmallows och 2 matskedar vatten och värmer i mikro / rör om vartefter tills allting smält. I detta skede bör nämnas att det är "något" kladdigt, så lämpligen kan denna framställas vid en tidpunkt då inte skumsläckarstora hjälpredor vill vara med och "hjälpa till". När man har en skål med smält kladd, så tar man en annan skål, siktar i cirka hälften av pudersockret och gör en grop i det hela. Därefter häller man ner kladdet i gropen och rör och rör och rör... samt siktar i mera pudersocker efter behov tills blandningen släpper kanterna på skålen. Vill man ha annan färg på det hela kan man antingen använda sej av färgat/smaksatt pudersocker och eller livsmedelsfärg.
När man är nöjd med det hela så virar man in härligheten i gladpack och lämnar det hela i rumstemperatur över natten.

Kakan då, en sockerkaka kan väl vem som helst göra? Vispa ägg och socker, rör ner mjöl/bakpulverblandingen eller vispa alltihop om du är lat och grädda typ 30 minuter i 175 grader.

Följande dag vispar man vitchokladmoussen till önskad koncistens, marängkänsla är rätt ok.
Därefter kapar man upp tårtan, fuktar den med nåt lämpligt, apelsinjuice exempelvis. Därefter fyller man tårtan med dom tinade jordgubbarna. (För att dom ska hinna tina ska man alltså ta dom ur frysen några timmar innan)
Marshmallowgrejen kan sen kavlas ut till lämpligt format för att passa på tårtan. Vill man så kan man också göra dekorationer och grejer av samma material.

Klart!

Bästa tårtan någonsin!

Nu har jag ätit den godaste tårtan någonsin: Simons special vändagstårta! Den innehöll jordgubbar, vitchokladfluff och marshmallowsmet ovanpå. Fruktansvärt gott! Vet inte hur många gånger jag sa att det bara var SÅ gott under tiden att jag mumsade i mig tårtbitar. En riktig kaloribomb, men vaddå? Det är ju vändag bara en gång om året.I och för sig har jag nog tänkt äta en bit idag också. Men man kan ju inte låta en så god tårta få bli gammal, eller hur?

Våffeltoffelfläsk

Det är lärorikt att jobba, man lär sig nya saker titt som tätt. Igår lärde jag mig ett helt nytt ord: våffeltoffelfläsk. Det är ett kex. Våffelkex närmare bestämt. Skulle jag ju aldrig ha vetat om jag inte suttit bredvid en lillkille vid matbordet. När det var efterrättsdax kom det kex och jag berättade att det var våffelkex.
- Våffel-toffel-fläsk, sa lillkillen.
- Nej, VÅFFELkex, försökte jag pedagogiskt förklara.
- Våffeltoffelfläsk! sa han och var jättenöjd över att ha fått det rätt.
Visst. För all del. Vi pratade ju om samma sak åtminstone.

Idag var det också kex av samma sort. Och samma lillkille knaprade glatt på sin efterrätt då han visade att han bara åt på den ena sidan.
- Ja, du äter bara på våfflan, sa jag
- Ja, jag äter bara på den här tofflan, svara lillkillen.