Kampanjen mot dålig kondition

Jag ska ta tag i min dåliga kondition nu. Verkligen. Om jag skriver här, kanske jag sätter extra press på mitt samvete och lata kropp, så att jag kommer igång och också lyckas fortsätta.
Men lite duktig är jag ju redan nu. Var ut och cyklade i skogen på Hirvensalo i helgen. Även ikväll var vi ut och cyklade. Riktigt så man blev svettig. Och jag cyklar ju till och från skolan. Låt vara att det bara är så där en fyra kvarter. Kan ju inte hjälpa att vi bor så nära...
Sen så ska vi även återuppta våra badmintonspelningar från sommaren. Ett par biljetter till ett gym har vi också fått gratis. Så det skulle man ju måsta orka iväg på. Hej och hå, vad sportig jag kommer att bli!

Det hela betyder bara en sak, skulle jag säga: jag behöver nya sportkläder! Här måste shoppas. För hur kan man vara motiverad att sporta om man inte belönas med lite kläder?

Bananflugornas förmåga att driva en till vansinne

Dessa eländiga kräk. Efter en intensifierad kamp, med massutrotning igår morse, trodde jag att stammen av bananisar minskat så kraftigt att de i princip var utrotade. Så duktig hade jag varit i mitt dödande av djur. Om de nu kvalar in för att kallas djur. Jag tvivlar...
Men så icke. Redan ett par timmar senare när jag kom hem, svärmade de irriterande omkring i köket igen. I massor. Blä! Jag fick ett vredesutbrott och tog och levde upp till min finska mentalitet. Jag tog tag i saken och mördade helt enkelt. Men det fick inte mina instängda agressions känslor att svalna. Så jag mörda bananisar på löpande band. Mosade sönder dem. Dränkte dem. Raffinerat. Effektivt. Denna gång var de utrotade. Det var vad jag trodde.
Men ack nej, inte denna gång heller. Någon timme senare hade de återuppstått ur tomma intet. Eftersom detta sammanföll med att vi skulle äta mat flippade jag ur totalt då jag var hugrig och arg. For runt köket som ett ilsket bi. Drog ut allt ur roskis skåpet för att se om det var där dom bodde. Hittade en gammal påse med lök, där dom i alla fall trivdes. Som hämnd knöt jag fast den och lade ut den i solen på balkongen. Rostad lök med ångkokta bananflugor!
Men det visade sig att det nog inte kunde vara därifrån dom uppstod. Det var nog bara deras rekreations område. *Mutter, mutter*

Nu väntar jag bara på att kunna fara och köpa den bananflugeätande växten. Sätter allt mitt hopp till den just nu! För detta måste få ett slut!
Andra effektiva och pålitliga metoder i utrotningen av bananflugor mottages.

Död åt jordens djur!

Jag vill döda djur. Jag har även gjort det. I massor. Fört riktiga utrotnings kampanjer.































...På bananflugorna som invaderat vårt hem.

Men vad jag blev inspirerad :)

Jag skulle ju bara tvätta håret. Men så blev jag inspirerad att skriva mer på min nya, fina blogg. Så nu sitter jag här då, medan håret torkar.

Jag kan ju berätta om Den Stora Jakten som var på gång här ikväll. Jag behövde mina betyg för att ta visa upp dem för läraren i morgon. Lite för sent kom jag mej igång med att leta efer dem. Jag hade hunnit bli trött. Oturligt nog. Så när jag inte hittade dem i kistan, där dom ska vara, eller i "viktiga papper" pärmen eller i vardagsrumshyllan blev jag suuuur! Inte heller var dom i lådorna under tv:n inte heller i köksskåpen, under printern, bakom kistan, i pappershögen vid datorn, under sängen, i tidningsstället, under skorna, i garderoben bland handdukar eller gardiner. Inte heller i skåpet i sovrummet. Inte heller i socklådan. Eller skruvlådan. Liksom...VAR kunde dom vara?!
Simon som tyckte det var olustigt redan när jag blev lite smått sur var nu inte så lycklig alls. För jag var dunder sur. Ringde och gormade och gnällde åt mamma. Min super mamma ryckte in och letade hos dem. Simon letade, jag letade...
Men så plötsligt kom en väska med skräp fram och jag kikade i ett fack på den. Och där var dom!! Jag som mindes så tydligt att dom varit i ett brunt kuvert och att jag lagt dom på ett riktigt fiffigt ställe. Så hittar jag dem i en väska med diverse stuff, i en plastficka.
Det var verkligen tur! Både jag, mamma och Simon var hemskt lättade. Min lättnad grumlades bara en aning av att Simon och min mamma var så rörande överrens om att det är förskräckligt när jag är sur. Dem led med varandra när jag var sur... Fast nu är vi alla lyckliga och nöjda
igen :) ! Och betygen återfunna så jag kan våga mej iväg till min andra skoldag imorgon :)

En Händelse!

Det har hänt något-jag har skaffat en blogg. Efter att mitt första försök gick i gaven..då jag glömt vad jag hade som password och så. Men nu gör jag ett nytt försök.

Annat som har hänt är att jag idag börjat på min hälsovårdarutbildning. Ja, eller egentligen börjar jag väl om någon dag. Vet inte ännu. För nu var jag ju bara på "nya-studerande-info" och fick en hop med papper och lärde mej hitta till biblioteket, datasalen och auditoriet. Typ.
Imorgon ska jag och prata med någon lärare som kanske har lite grepp om vad jag ska syssla med. För jag hoppar ju bara in i en grupp, så där tjosan hejsan, som ska börja sin hälsovårdarinriktning.
Och det nu när jag kommit på att jag ska bli kläd- och smyckesdesigner. Eller designer i största allmänhet. Så kan det gå. Fast det är ju bara min senaste insikt. Ännu kan ju komma fler.

Mera händelser dyker upp med tiden.