torsdag, november 02, 2006

En stadsvinters första utmaningar och släktens egen räddningscentral

Nu har vintern dykt upp här i Åbo också.
Bakgrundsfakta: Mitt i allt började det snöa och snöade raskt 10 centimeter med snö. Som slaskade bort lika raskt någon timme senare. Men KUL var det så länge det varade. Fick starka begär efter att plocka fram julljusstaken och skutta ut i snön för att göra snöänglar. Natten efter det frös det på och gjorde vägarna här i Åbo hala och spåriga.
Situationen nu: när vintern anlände så var vi duktiga nog att byta till vinterdäck på våra cyklar. Hade in dem i hallen och pysslade av och på däck. Stolt över mej själv som bytte mina egna cykeldäck *dunkar mej själv i ryggen och pöser av stolthet*. Klurigt och pillrigt var det, men jag lyckades!
Efter det så har vi av olika orsaker inte kunnat byta till vinterdäck på bilen. Men så idag så gick det! Kallt var det, men det hjälps inte då vägarna är hala och bilen bara har sommardäck på.
Nåja, Simon började på med bildäcksbytet. Jag kom en stund senare, för hade haft lektioner sent, och skuttade glatt in i bilen för att koppla in kupèvärmaren. Inte upptäckte ju jag att bilen var upphissad med domkraften...fast det blev jag ju snabbt varse med hjälp av Simon. Förargligt! Bara en liten stund snare kvadddade domkraften. Funderade om det var mina ivriga små skutt i bilen som gjorde det. Stod och skämdes medan Simon hissade upp bilen en gång till. Fast domkraften hade nog bestämt sig för att den inte ville vara med mera. Så den kraschade sönder och samman igen. Denna gång hade hjälpsamma jag plockat bort hjulet så bilen föll rakt ned på bromsskivan medan domkraften lade sig tillrätta under ett bildäck. Den gick inte att få loss, så dit for den! Då var det bara för mej att springa in efter plånboken, skurra iväg till Citymarket och jaga domkraft. Men icke att dom hade en sådan, icke! Skurra ut till Simon och vakta bilen medan han kilade iväg till Neste för att skaffa en därifrån istället. Men icke hade dom sådant där heller. Åter till CM för att kolla en gång till. Och DÅ hade dom (var hade dom gömt den då jag var dit??!) fast av en modell som inte passade.
Då betämde vi oss för att ringa min kusin och hennes familj, för att se om de var hemma, hade lämplig domkraft och kunde komma på en räddningsaktion. Och tack och lov, det var dom och kunde komma på utryckning med! Fantastiskt! Efter den släkt-utrycknings-räddninggen kunde även vår bil få vinterringar :)

2 kommentarer:

Camilla sa...

Men oj vilket jobb för att få på vinterdäck!! Nästan som om bilen inte alls hade lust med någon vinter och vinterdäck. Och oj så duktig du är Lena som är med och hjälper till. Själv lämnar jag glatt över allt sånt där till Per. Skulle knappast klara av att byta däck ens, lite pinsamt är det nog. Men det är ju så tråååkigt, tror jag. Och vinterdäck på cyklar, wow! Tror jag aldrig haft det. Jo kanske på ena däcket någon gång i Vasa, men då var det nog inte heller jag som bytte och fixade det... Jag är djupt imponerad av dina kunskaper Lena! :-)

Netta sa...

tur att det inte är bara jag som klantar till det ibland!