lördag, september 02, 2006

Bananflugornas fiende - Berta!

Var till Mylly idag och handlade en köttätande växt. Man skulle aldrig tro att den har en sådan makaber läggning, att den mumsar i sig proteiner så fort den bara hinner. För den är så söt, vår lilla Berta. Små "håriga" blad som spretar åt alla håll. Längst ute på varje hårstrå har den en kladdig droppe av något slag. Troligen något förrädiskt sött och gott, som banan- och blomflugor vill ha. Men tji får dom! För så fort dom satt sig för att äta, är det ute med dom!
Åtminstone fungerar det med blomflugor, för den hade ett par arbetsprov att visa upp, den lilla blomman. Nu återstår bara att se ifall även bananisarna är tillräckligt suicid benägna att komma och sätta sig på Berta.

6 kommentarer:

Mamma Linda sa...

Haha! Lycka till Berta! (vad sött!) Vi skulle också behöva en Berta just nu. Helt plötsligt har även vårt kök blivit invaderat av en massa bananflugor! Smittar det via datorn tror du? ;-) Nä, den skyldige är nog jag. Hade en halv banan i frukskålen, och det gillade dom såklart. Fast var var de FÖRE det?! Mysterium...Och jag tål ju inte spray, så får väl vänta på att de självdör...Bara de inte börjar föröka sig här inne! :-O Fast hur gör de det?

Mamma Linda sa...

Heh, alltså hur de GÖR fattar jag väl, men själva processen var de lägger ägg och så menade jag...;-D

Camilla sa...

Jag skulle vilja se en bild av denna Berta! Vilken grej alltså! Själv funderar jag på att slänga ut hälften av blommorna för att få bukt på blomflugorna. Jag orkar ändå aldrig sköta om de där stackars krukväxterna (får väl vatten sisådär 1 gång/månad) så jag kan lika gärna göra livet enklare för dem och slänga dem. :)

filuren sa...

Linda: Heh, jag hann faktiskt börja förklar för dej, hur det går till när dom förökar sig, i tankarna innan jag såg ditt nästa inlägg :-). Jaa du, det har ju jag också funderat på. Men efter lite forskning om bananisar så kan jag nu berätta att de tex kan bosätta sig i diskbänken. Huva!!
Fast man kan ju döda dem där med genom at hälla ned kokande vatten. Vad jag funderar på är hur rören mår av det? Hm, hm..

filuren sa...

Camilla: :-)x3. Men du-se det som att du härdar dem bara lite och ger dem bättre karaktär. Våra blommor är härdade och tåliga. Vi har speciellt en blomma som e prima! Nån sorts ungkarlsblomma som kan överleva i skugga och utan vatten rätt länge. Växer som bara den, fast den bor med oss. Vill ni kanske ha en unge av den som inflyttningspresent sen :-)?

Mamma Linda sa...

Camilla: ni vill ha en ungkarlsblomma av Lena som present! :-) Har själv fått en av henne i inflyttningspresent och den har överlevt allt hittills. :-D

Annars så verkar blommor må såååå bra av att glömmas bort! Folk brukar fråga (eller förr, nu ser blom-stackarna ut som de gör ;-) hur jag gör för att sköta våra blommor så bra. Det finns en grundregel: plåga dom lite! När jag får en ny fin blomma dör den oftast. Varför? Jo jag ger den för mycket kärlek, vatten, ans och uppmärksamhet. De bortglömda, ja de bara växer och växer...;-) (vilket då är ca 90-98% av alla våra växter!)