Behövs en nystart i förhållandet? Hjälp finns att få...

...från oväntat håll. Nämligen från tidningen Birka som i senaste numret publicerade knepet att då kan börja kalla sin partner för ett annat namn. Förslagsvis partnerns andra namn. "Einar istället för Per. En helt ny karl!" som de skrev. Jag undrar jag. Nog för att Einar låter som att han skiljer sig från Per på sätt och vis, förslagsvis sisådär 40 år.

Annars så är ju nog Birkas knep mer kända för dess kreativitet när det gäller att återanvända gamla strumpbyxor än för relationstips. Detta nummer gjorde en inte heller besviken ifall man sökte nya tips på hur man kan använda sina gamla strumpisar. Nu gäller det att att göra julprydnader, vet ni! Gärna av strumpbyxor med fina mönster och spets. Stoppa bara in en boll, sno åt strumpbyxan, knyt om med ex. ett sidenband och så har man en ny och piffig julgransboll! Personligen förespråkar jag bollar i nätsrumpbyor. Så blir det en lite sexigare jul i år.

Dansmattans makeover

Ikväll har vår ena dansmatta genomgått ett smärre ingrepp, för att fylla behovet av mera fotutrymme. Först sprättades den upp i en kant och sen fifflades det in kontaktplast i den så att en del elektroder inte skulle få kontakt med varandra. Och se, straxt blev det en Bigfoot Edition TM av den.

Arbetsansökan

Håller på att söka jobb tills jag blir färdig från skolan. Skulle lämnade in en jobbansökan igår där studieintyg och studieregisteruttdrag skulle vara med. Så jag for iväg till studiebyrån för att få det. Men åh, så frustrerad jag blev när jag såg mitt studiuttdrag. Då har en lärare, i höstas, varit och satt in "underkänt" på två kurser jag inte ens tenterat bort! Tentade bort dem nu i höst, men hon har inte rättat dem ännu och därför inte fört in något vitsord. Men liksom, varför sätta in att kurser är underkänd innan man ens tenterat dem? Hon kunde ju inte ha SÅ stora föraningar om att jag inte skulle klara dem att hon hon kunde lägga in vitsord långt på förhand, eller vad? Men det var ju bara att stoppa med dem i min ansökan ändå, fast det stack i ögonen att se två underkänt som inte borde ens finnas där. Och ett av ämnena var det enda som egetligen var relevant för det arbete jag sökte. ÅH!

Biljett i sikte

Igår bestämde vi oss för att vi ville fara till Maata Näkyvissä och lyssna på Juha Tapio och Stryper fast vi inte beställt några biljetter i förväg. Så vi åkte iväg ut till ishallen en timme innan konserten började för att köa i oreserverade biljetter-kön med många andra hoppfulla. Efter en halvtimme, när det börjat snöa och näsorna rann av kölden, började de släppa in de 10 000 som klokt nog köpt biljetter i förväg. Men vi väntade mer eller mindre otåligt. Jag skuttade upp och ned och gnuggade händerna inne i vantarna omväxlande med att krama om Simon för att hålla värmen. Vakterna kom gång efter gång och frågade om det i kön fanns någon som redan hade biljett eller om vi alla väntade på att få köpa outhämtade biljetter. Morr. Sen väntade vi lite till. Efter en halvtimme när ingen av de kloka 10 000 fanns kvar ute på parkeringen kom det ut en vakt och sa att det fanns 49 biljetter kvar. Vi stod ungefär på 20:e och 21:a plats i kön. Tjohoo!

Det konstiga var att de bara släppte in mellan 2-5 personer igången. Att bara några fick gå in och köpa var ju klart, så man skulle slippa in i samma ordning man stått i kö. Men att ta olika antal? Och länge tog det med. Men vi fick biljetter! Och Tapio var väldigt duktig. Och Stryper var både duktiga och lustiga. I pausen hade de en clown som jonglerade med bollar och fick mej att bli jätteglad, han var kul!

Så fast organisationen kring att sälja outlösta biljetter fick sig en rejält fet spark i baken fick vi ju både frisk luft och vara på bra konsert!

Sovmorgon med lyxfrukost

Jag har en sådan duktig och snäll man som stiger upp före mig på söndagmorgon och bakar b agelsbröd. Med tanke på att det tar nästan två timmar från att man börjat pytsa ihop ingredienser tills dom kommer ur ugnen var han oerhört snäll och uppskattad!

Bröden ska sen också få bli våran lunch idag efter att vi rört ihop någon matigare röra att stoppa in i dom. Så han steg frivilligt upp långt före mig och gjorde frukost och halva vår lunch!

Bild från Wikipedia

Buffeldans är kul!

Igår provade vi för första gången att koppla våra båda dansmattor till datorn, så att vi kunde dansa till samma låt samtidigt. Eller dansa och dansa...man flänger mest runt och stampar. Och ju mer jag missar ju mer börjar jag se ut som en buffel som snart går till anfall, för jag böjer mig längre och längre fram mot datorn (för att få syn på pilarna fortare..ha!) och stampar hårdare och hårdare (så dom verkligen ska ta!). Enligt datorn var dock min buffelstil klart underlägsen Simons taktsinne med drygt 40%. Fast det var bara en dans. Dom andra bara med ca 20%. Och det är ju inte särskilt mycket, intalar jag mig.
Och en riktig konditionshöjare är det att skutta runt på dansmatta. Efteråt är man genomsvettig och slut. Har lite stela benmuskler ännu. Plus att jag halkade omkull med min cykel mitt i en trafikkorsning igår. Tog inte så farligt ont varken då eller under dagen, blev mest skraj när jag insåg att nu faller jag, men nu...ont i ländryggen och höften har jag. Ska lägga dubbdäck på cykeln i helgen. Hade ju inte cyklat på ett tag här i stan, så håxade såklart inte att det kunde vara is på gatan. Brottom hade jag dessutom till en tent. Så då kan man göra en och annan kullerbytta.

Här igen!

Nu är jag tillbaks i Åbo efter nästan ett halvt år uppe i Österbotten. Känns mäkta konstigt att jag skall vara här nu, det är svårt att rota sig på nytt. Känner för att flytta. Till Norge exempelvis. Nu som då får jag för mig att sticka iväg någonstans. Just nu är det Norge som är intressant, delvis pga vårdkonflikten i Finland. Men sen finns det såklart en hel del andra orsaker till att jag vill ut och röra på mig. Och det irriterar. Jag VILL ju vara nöjd och glad och tillfreds med livet precis som det är. Hur bär man sig åt? Låter antagligen konstigt. Först är jag äntligen tillbaks i Åbo, sen vill jag flytta och så är jag sist och slutligen lite rastlös av mig. Finns det tips på hur man blir mindre rastlös och mer förnöjd? Skulle mottagas med tacksamhet.
Nu över till något skojigare: Jeannette var hit och hälsade på i helgen! Vi hann shoppa (alldeles för lite), äta kaka som Simon bakat åt oss (alldeles för lite kaka hann vi även äta...), spela spel, gå på promenad längs ån (men vi hann inte med den nya promenadvägen under träden. Den är hur mysig som heldst, ju, och går enda till tågbron!) och diskuttera intressanta saker bland annat. Som du ser , Jeannette, så behöver du och Nicke komma hit igen så vi hinner med mera roliga påhitt!