Lite positivare inlägg

Jag kan faktiskt vara mer uppåt än vad det verkat i de senaste inläggen. Men det tar verkligen på humöret att må dåligt, det gör det.

Men idag lyser solen och det är så fint höstväder. Det är trevligt, man blir på så mycket bättre humör när man trivs med vädret där ute! Ska ta upp balkongdörren och släppa in höstluften.

Igår hade vi besök av syster med familj och det var så roligt! Det var alldeles för länge sedan jag sett dem. Nu fick vi också inventerat dvd-hyllan och undersökt det ena och andra av deras åtta månaders grabb. Han är så söt! De hade också med lite grejer från mamma och pappa. Fick ett söt tepåsfat, pärlor och böcker bla. en historiebok från min hemby. Har alltid gillat historia så den blir säkert intressant att läsa.

Och idag kom det ett så skojigt brev med kort och bebisbok av Linda, med posten. Tack så mycket för det. Det blev jag glad av.

Sjukledig. Ännu.

Nu har jag blivit sjukskriven ännu längre. Jag hade ju en plan om att ha blivit frisk och pigg tills i måndags. Då skulle jag fara på jobb igen. Utopi. Det visade sig istället att jag börjat bli uttorkad av allt spyende så nu har jag vätskelista och måste klara av att få i mig över 2 liter vätska per dag. Det är inte det lättaste när magen bara känner för att spy ut allt om det blir för mycket i den. Det är också svårare att äta när det bara skvimpar runt hallonsoppa och vatten i magsäcken. Men jag kämpar tappert vidare. För jag har till min glädje märkt att svimningsanfallen har minskat rejält sedan kroppen fick mer vätska. Nu händer det bara en sex-sju gånger om dagen att världen försvinner i ett mörkt dis och kroppen känns skum. Har aldrig svimmat på riktigt ännu men det är ändå obehagligt.
Fast nu ska jag ju vara hemma ett tag igen och sluta spy och må illa, samla krafter och börja gå upp i vikt.

Aargh, ibland blir man less

Idag är jag lite nere. Ligger hemma och mår så illa och är så matt. Vilket inte är någon överraskande nyhet längre, men ändå. Har varit sjukskriven mer än två veckor för eländet redan, hade bara en liten paus när jag försökte jobba men det gick inte. Så nu ligger jag hemma och mår dåligt igen.
Det klassiska är ju att man ska äta ofta annars mår man illa. Och då kan man spy om man har otur. Men se - när man mår riktigt pest spyr man IFALL man stoppar något i munnen. Då har jag varit glad om jag fått behålla nåt glas vatten eller hallonsoppa. Vilket gjort att jag bara gått ner i vikt.

Men en del mer uppmuntrande sidor finns det ju: ibland hjälper det att äta. Det är uppmuntrande. Nu kan jag också äta mat igen. Miniportioner och gärna helst mat som smakar typ...ingenting, men ändå! Jag har fått en helt annan förståelse för andra personer som bara spyr när de är gravida. Och så får man ju tvättat både det ena och det andra som råkar komma i ens väg... Sen har jag en sådan fantastisk karl också som tagit på sig att göra det förhatliga jobbet att laga mat, diska och föra ut sopor. Tack,tack för det!

Och idag har de faktiskt klippt gräset utanför vårt sovrumsfönster så nu luktar det gott. Som sommar och det tycker jag om.

Ny medlem i familjeföretaget

Vi bestämde oss för att utöka vårt familjeföretag med en ny medlem, så efter lite rekrytering har vi nu funnit den vi ska ha. Eller det tror vi, svårt att veta förrän personen är färdigt utbildad och utexaminerad. Och det beräknas vara klart i slutet av februari, så då får vi se.

Tänkte dela med mig av en filmsnutt på en hund, en katt och en råtta som är bästa polare!

Domkyrkan blommar

Den här veckan blommar hela domkyrkans ingång av tio tusen gerberor. Det är tydligen ett konstverk som skall få stå kvar hela veckan, så nästa söndag får man gå och hämta sig en kyrkblomma om man vill.
Vi var och tittade på när blommorna placerades ut. Det var riktigt vackert med så enorma mängder blommor i olika färger. De placerades så det fanns gångar att gå upp och ned för på trappan och små vägar med bänkar genom blomhavet.
Den som har möjlighet att gå och titta rekommenderas att göra det, för det är riktigt fint.

Äkta finsk ekorre

I helgen var vi ut på en skogspromenad i Åboskogen. Där träffade vi två coola ekorrar som kom skuttande bland liljekonvaljerna. De var lätt miljöförstörda för de fortsatte sitt skuttande, fast runt omkring oss istället. Och när vi gick iväg kom de studsande efter oss på stigen. De var så söta och tiggde uppenbarligen något att äta, så vi prövade att bjuda dem på det enda gnagarvänliga födan vi hade med- salmiakkex. Ekorrarna var helt förtjusta och ville bara ha mer kexbitar!
Det är äkta finländska ekorrar det som äter (och gillar) samiakkex. :)